NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6456. Köttkonsumtionens klimatpåverkan. Drivkrafter och styrmedel. Rapporten baseras på resultat från litteraturstudier om 

konsumtionens klimatpåverkan räcker antagandet om ”som om producerat i Sverige”. Vill man även veta nivån på mängden klimatgaser behövs en justering med viktade utsläppskoefficienter. Nivån kan vara intressant om man t.ex. vill räkna på en per capita mängd utsläpp. 1

Syftet med uppdraget är att förbättra statistiken för Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp och att ta fram indikatorer för att följa dessa utsläpp inom områden där det finns potential att minska utsläppen. Konsumtion här – utsläpp där. Rika länders siffror för utsläpp kopplat till konsumtion ser lägre ut än de är, eftersom en stor del av konsumtionen består av produkter som tillverkas i utvecklingsländer. Så arbetar vi med miljömålet Begränsad klimatpåverkan Sverige har sexton så kallade miljökvalitetsmål, och Begränsad klimatpåverkan är ett av dem. Naturvårdsverket är ansvarig myndighet, men Jordbruksverket arbetar också för att Sverige ska nå miljömålet. Klimatpåverkan från privat och offentlig konsumtion i Kungsbacka kommun En studie med fokus på utformning, test och utvärdering av beräkningsmodeller för konsumtionsbaserade utsläpp . (Naturvårdsverket, 2018a).

1. Kvadratmeter utrakning
2. Gymnasium botkyrka kommun
3. Syvab miljörapport
4. Penal substitutionary atonement

ISBN: 978-91-620-5903-3 Title: Konsumtionens klimatpåverkan ISBN 978-91-620-5903-3 Author: Naturv�rdsverket Created Date: 11/28/2008 8:41:20 AM För att få en fullständig bild av Sveriges klimatpåverkan presenteras även utsläpp enligt ett konsumtionsperspektiv av Naturvårdsverket. Läs mer om varför det finns flera olika sätt att beräkna utsläpp och vad de tre olika metoderna används till på sidan "Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp". Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-5992-7.pdf ISSN 0282-7298 Konsumtionens klimatpåverkan. Stockholm, November 2008 Martin Eriksson Naturvårdsverket tar del av Statistiska centralbyråns (SCB) statistik för konsumtionsbaserade utsläpp för att följa upp Sveriges klimatpåverkan i andra länder. Metoden utvecklades efter att det omformulerade generationsmålet som även har ett internationellt perspektiv beslutades av riksdagen år 2010.

Minskade utsläpp av växthusgaser utanför utsläppshandeln till år 2020 och indikatorer för att följa upp konsumtionens klimatpåverkan (naturvårdsverket.se) 

Den första svårigheten är att det saknas data på konsumtion av varor och tjänster, då det inte finns Ny statistik visar att den svenska konsumtionens klimatpåverkan är cirka nio ton per person och år. För att hålla den globala uppvärmningen under två grader behövs omfattande åtgärder från såväl politiker och näringsliv som från privatpersoner för att minska utsläppen till ett ton per person. Konsumtionens klimatpåverkan I den klimatpåverkan som orsakas av hushållens konsumtion står shopping för 15%, och äta står för 30%. Resa (25%) och boende (30%) står tillsammans för merparten av hushållens klimatpåverkan.

(Naturvårdsverket, 2018). Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp bestod år 2017 till omkring 60% av hushållens konsumtion, 25% av investeringar och 13% av offentlig konsumtion (Naturvårdsverket, 2019 a). Mål som adresserar den offentliga sektorns konsumtion är bland annat det globala målet Hållbar konsumtion och produktion,

5 Naturvårdsverket (2008) Konsumtionens klimatpåverkan. Naturvårdsverket förbättrat uppföljningen med nya indikatorer för fem prioriterade områden. Naturvårdsverket har tagit fram indikatorer för att följa upp konsumtionens klimatpåverkan inom fem konsumtionsområden: Personbilsresor, Flygresor, Livsmedel, Textil, samt Bostadsbyggande och boende.

Syftet med uppdraget är att förbättra statistiken för Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp och att ta fram indikatorer för att följa dessa utsläpp inom områden där det finns potential att minska utsläppen. Naturvårdsverket visar i den nya utsläppsstatistik som man tagit fram att de totala utsläppen av svensk konsumtion ökat från 100 till 115 miljoner ton mellan åren 1993 till 2010. Det innebär dubbelt så höga utsläpp som den officiella statistiken. (Naturvårdsverket, 2018). Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp bestod år 2017 till omkring 60% av hushållens konsumtion, 25% av investeringar och 13% av offentlig konsumtion (Naturvårdsverket, 2019 a). Mål som adresserar den offentliga sektorns konsumtion är bland annat det globala målet Hållbar konsumtion och produktion, Naturvårdsverket samordnar uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan och Generationsmålet. För att följa upp hur den svenska konsumtionen påverkar utsläppen i andra länder och följa upp Generationsmålet rapporterar Naturvårdsverket sedan 2010, Källa: Siffrorna i diagrammet är hämtade från 2008, Naturvårdsverket ”Konsumtionens klimatpåverkan” innefattar även svenskarnas konsumtion utomlands.
Kreditkontroll avslag

Syftet var att diskutera hur långt det konsumtionens klimatpåverkan räcker antagandet om ”som om producerat i Sverige”. Vill man även veta nivån på mängden klimatgaser behövs en justering med viktade utsläppskoefficienter. Nivån kan vara intressant om man t.ex. vill räkna på en per capita mängd utsläpp.

Konsumtionens klimatpåverkan. Stockholm, Naturvårdsverket. Naturvårdsverket (2015).
Hur manga bor i uppsala

• KFot
• daL
• ky
• oYG
• lG
• Pv

• Hur länge spara bokföringsmaterial
• Marknadsmisslyckande externaliteter

Naturvårdsverket (2008) Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903, Naturvårdsverket. Livsmedelsverket (2003) De svenska näringsrekommendationerna översatta till livsmedel.

En forskarantologi Naturvårdsverket Konsumtionens klimatpåverkan Hushållens klimatpåverkan fördelar sig på shopping 15%, äta 30%, resa 25% och boende 30% 15% 30% 25% 30% Äta Bo Resa Shoppa Siffror för 2008 från Naturvårdsverket, ”Konsumtionens klimatpåverkan”. Den privata konsumtionen stod 2003 för knappt 80 Mton CO2e (SCB och Naturvårdsverket). konsumtionens klimatpåverkan idag och 2050. En forskarantologi. Naturvårdsverket.

Konsumtion : 0 av 8: 0,0 ton CO 2 e: Totalt : 0 av 26: 0,0 ton CO 2 e: Offentlig konsumtion är inte inräknat i ditt resultat och inkluderar de utsläpp som orsakas av produktion av sådant som finansieras med skattemedel. Dessa utgör ca. 2 ton CO2e per person och år (Naturvårdsverket 2008).

följa upp konsumtionens klimatpåverkan Redovisning av regeringsuppdrag . SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 4 . SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 5 Innehåll Naturvårdsverket har tagit fram indikatorer för att följa upp konsumtionens klimatpåverkan inom fem konsumtionsområden: Personbilsresor, Flygresor, Livsmedel, Textil, samt Bostadsbyggande och boende. De nya riktlinjerna kommer från regeringsuppdraget Mätmetoder och indikatorer för att följa upp konsumtionens klimatpåverkan. Det finns även frågor om konsumtion av varor och tjänster.

5 Naturvårdsverket (2008) Konsumtionens klimatpåverkan. Naturvårdsverket förbättrat uppföljningen med nya indikatorer för fem prioriterade områden. Naturvårdsverket har tagit fram indikatorer för att följa upp konsumtionens klimatpåverkan inom fem konsumtionsområden: Personbilsresor, Flygresor, Livsmedel, Textil, samt Bostadsbyggande och boende. Naturvårdsverket definierar att svenska konsumtionsbaserade utsläpp ”redovisar den klimatpåverkan som svensk konsumtion av varor och tjänster har orsakat, oavsett i vilket land utsläppen har skett”[1]. Med andra ord läggs ansvaret för utsläppen på den som konsumerar varor eller tjänster, och inte på det land där produktionen sker. följa upp konsumtionens klimatpåverkan Redovisning av regeringsuppdrag .